Dödsstraff först, bevisprövning sedan: domare i Lahore ifrågasätter Facebookbevisen mot Junaid Hafeez

• Junaid Hafeez, tidigare universitetslärare, har varit dödsdömd sedan 2019 för material som han påstås ha publicerat på Facebook
• I Pakistan har anklagelser om hädelse lett till lynchmord, och en av Hafeez försvarsadvokater sköts ihjäl

Pakistans rättsväsende nådde en milstolpe i tisdags. En domstol frågade åklagarna om de digitala bevisen bakom en dödsdom över huvud taget kan godtas. Det gäller överklagandet från Junaid Hafeez, en tidigare universitetslärare som dömdes för hädelse 2019. Hans överklagande lämnades in 2020, och med tanke på det makliga tempot i den här historien förtjänar väntan knappast att kallas en försening.

Att hänga en man för en Facebooksida kan tyckas kräva en grundläggande kontroll: är sidan verkligen hans? Den kontrollen borde kanske göras före domen, inte flera år efteråt. Men i ett fall som detta räknas varje framsteg som en triumf för snabbheten.

En lag utan nåd

Pakistans hädelselagar omfattar ett brett spektrum av handlingar som anses kränkande mot religionen. Den som döms för att ha förolämpat profeten Muhammed (frid vare med honom) får dödsstraff, och domarna saknar utrymme för egen bedömning. Staten har aldrig verkställt någon avrättning för hädelse, men det har sällan behövts. Enbart anklagelser har räckt för att utlösa lynchmord. Misstänkta, deras advokater och andra inblandade i fallen har utsatts för hot och våld. Enligt människorättsorganisationer gör detta klimat det svårt för åtalade att alls hitta en advokat, och ännu svårare att få en rättvis rättegång.

Från föreläsningssalen i Multan till en egen cell

Hafeez var gästlärare vid Bahauddin Zakariya-universitetet i Multan när polisen grep honom i mars 2013 för material som sades ha publicerats på Facebook. Rättegången inleddes året därpå, och säkerhetsriskerna var så allvarliga att den hölls inne i ett fängelse. År 2014 sköts Rashid Rehman, en av hans advokater, ihjäl av beväpnade män. Rehman hade fått hot för att han åtagit sig att försvara honom.

Efter uppskov på uppskov dömde en domstol i Multan Hafeez till döden i december 2019. Hans överklagande lämnades in 2020. År 2021 flyttades det, på försvarets begäran, från High Courts avdelning i Multan till domstolens huvudsäte i Lahore. Enligt Human Rights Watch har Hafeez hållits i isoleringscell sedan juni 2014.

En läxa för åklagarsidan

I tisdags skickade två domare vid Lahore High Court formella kallelser till parterna. De meddelade att åklagarsidan förväntas argumentera för varför de elektroniska bevisen bör tillåtas, däribland en Facebooksida som tillskrivs Hafeez. Enligt försvarsadvokaten Asad Jamal uppmanade domarna även åklagarna att övertyga dem om att de digitala bevisen är äkta. Domstolen tog inte ställning till bevisen eller till domen.

Jag anser att betydande framsteg gjordes i dag. Domstolen tog upp målet, det ropades upp, och dessutom lyfte domstolen fram de centrala frågor som åklagarsidan måste besvara. Domstolen ålade dem att övertyga rätten i fråga om de grunder som anförs i Junaid Hafeez överklagande.— Asad Jamal till Arab News

Jamal fortsatte: ”Domstolen angav uttryckligen att åklagarsidan måste övertyga rätten om att de digitala bevisen, eller bevisen från sociala medier, är äkta.”

Nästa förhandling har redan skjutits upp, precis som man kunde vänta sig i det här målet. Domarna hade övervägt att återuppta förhandlingarna den 7 oktober. De bestämde sig för den 10 oktober sedan målsägandens advokat begärt mer tid för att förbereda sig.

”Jag hoppas att ett avgörande i överklagandet kommer mycket snart”, sade Jamal.