I Irak ger lagen äkta män rätt att ”tukta” sina hustrur, och enligt den nya religiösa lagen kan en hustru bara begära skilsmässa på grund av fysisk misshandel om den är upprepad. I Afghanistan har dekret från 2026 begränsat de fall där våld i nära relationer överhuvudtaget kan lagföras. Traditionen bakom dem är uttrycklig. Koranen 4:34 ger män auktoritet över kvinnor och säger åt äkta män som fruktar sina hustrurs olydnad att förmana dem, lämna dem ensamma i sängen och sedan slå dem. I sin avskedspredikan tillåter Profeten äkta män att slå sina hustrur, ”men inte hårt” (Muslim 1218). Och en hadith återgiven av Abu Dawud (2147) tillägger att en man inte ska tillfrågas varför han slog sin hustru. Våldet kommer med andra ord med en bruksanvisning.
Fem år efter talibanernas återkomst sade en talare från civilsamhället inför FN:s säkerhetsråd att det i dag är ett brott att vara kvinna i Afghanistan. I Genève vädjar frivilligorganisationer till FN:s råd för mänskliga rättigheter att åtminstone fortsätta tala om saken: förnya rapportörens mandat, behåll dialogerna, sätt igång utredningsmekanismen. Rapportören själv har varit portförbjuden i landet sedan 2024.
Sedan 2025 kan irakiska par byta ut den civila familjerätten mot en shiitisk religiös lag. Den sätter äktenskapsåldern vid puberteten, godtar vigslar utan vittnen och utan registrering, ger fäderna vårdnaden om barnen när de fyller sju och låter en kvinna skilja sig endast om hon blir övergiven, inte får underhåll eller upprepade gånger misshandlas. Irakiska kvinnor kämpade för att göra reformen mindre fruktansvärd. Ett halvår senare gjorde parlamentet den värre.
Våra partner
