Ett halvt vittne, en halv arvinge, halva blodspengarna, ett får vid födseln i stället för två: i klassisk islamisk rätt räknas en kvinna ofta som en halv man. Två kvinnor vittnar där en man skulle räcka, så att den ena kan påminna den andra om hon misstar sig (Koranen 2:282). En son ärver dubbelt så mycket som en dotter (4:11). Män står ”ett steg” över kvinnor (2:228), har auktoritet över dem och får slå hustrur vars olydnad de fruktar (4:34). En hadith kallar kvinnor bristfälliga i förstånd och religion (Bukhari 304), en annan varnar för att ett folk som styrs av en kvinna aldrig kommer att blomstra (Bukhari 4425), och en kvinna får inte resa en dagsresa utan en manlig förmyndare (Bukhari 1088). Från Kabul till Bagdad skrivs dessa regler åter in i lagen.
Fem år efter talibanernas återkomst sade en talare från civilsamhället inför FN:s säkerhetsråd att det i dag är ett brott att vara kvinna i Afghanistan. I Genève vädjar frivilligorganisationer till FN:s råd för mänskliga rättigheter att åtminstone fortsätta tala om saken: förnya rapportörens mandat, behåll dialogerna, sätt igång utredningsmekanismen. Rapportören själv har varit portförbjuden i landet sedan 2024.
Islamiska republiken stänger ett kafé för ett otäckt huvud och grips en kvinna för en slarvigt bunden slöja. Bakom murarna i Teherans Evinfängelse tvingar samma stats vakter kvinnliga politiska fångar att klä av sig vid visitationer, enligt källor som citeras av Iran International. Anständighet verkar vara en regel för kvinnor, inte för deras fångvaktare.
Sedan 2025 kan irakiska par byta ut den civila familjerätten mot en shiitisk religiös lag. Den sätter äktenskapsåldern vid puberteten, godtar vigslar utan vittnen och utan registrering, ger fäderna vårdnaden om barnen när de fyller sju och låter en kvinna skilja sig endast om hon blir övergiven, inte får underhåll eller upprepade gånger misshandlas. Irakiska kvinnor kämpade för att göra reformen mindre fruktansvärd. Ett halvår senare gjorde parlamentet den värre.
Våra partner
