Gudabilder stulna, försvarare fängslade, kamerorna avstängda

Gärningsmännen hade hela natten på sig. Mellan lördagskvällen och söndagsmorgonen den 19–20 september tömdes Uttar Kalibari-templet i Faridpur på en Kali-staty som vägde minst 20 kilo, guldsmyckena som prydde den, små mässingsstatyer av Vishnu, Radha-Krishna och Manasa samt en silverorm som låg slingrad kring en Shiva-lingam. Shivafiguren i vit marmor som gudinnan stod på lämnades kvar. Teologi eller guldpriset? Polisen har ännu inte uttalat sig. Templets övervakningskameror fungerade förstås inte. Flera polisgrupper arbetar med fallet; ingenting har återfunnits.

Nyhetsbyrån IANS placerar stölden i en våg av angrepp mot hinduiska tempel och minoriteter som inleddes under Muhammad Yunus interimsregering och har fortsatt under den nuvarande regeringen ledd av Bangladesh Nationalist Party. Det avsatta Awami League går längre och räknar upp avskedanden, stoppade befordringar, beslagtagna hem och marker samt det nyligen begångna mordet på den pensionerade hinduiske läraren Ganapati Chakraborty och hela hans familj i Rangpur – något som BNP-regeringen enligt partiet bemött med passivitet. Partiet känner till ämnet: hinduer angreps även under dess styre, inte minst under Durga Puja-upploppen 2021.

I Kolkata den 31 augusti satte fyra indiska organisationer siffror på mönstret: 66 medlemmar av religiösa minoriteter dödade under 2025, ytterligare 44 under första halvåret 2026, därtill vandaliserade tempel, beslagtagen mark och attackerade hem. Det rör sig om aktivisternas siffror, inte om en rättslig sammanställning. Bangladeshs interimsmyndigheter beskrev de flesta av dessa attacker som politiska snarare än religiösa och hävdade att hinduer angreps som förmodade anhängare till Awami League. Förklaringen var tänkt att lugna, men bekräftar mest att ens religion i Bangladesh kan fungera som partibok – och partiboken som måltavla.

Organisationerna kräver också att fyra försvarare friges. Shahriar Kabir, 76 år, fängslad sedan september 2024, står åtalad för mord inför International Crimes Tribunal – just den domstol som inrättades för att pröva de krigsbrott från 1971 som han ägnat årtionden åt att fördöma. Rana Dasgupta, 77 år, som har prostatacancer, ska i nästan två år inte ha kunnat visa sig offentligt, och därmed inte heller få vård; hans anhängare säger att han ”drivs mot döden”. Ekonomen Abul Barkat, 72 år, som släpptes mot borgen i juni, har fortfarande flera mål emot sig, bland annat ett åtal för förskingring kopplat till lån i Janata Bank, där han var ordförande. Och Chinmoy Krishna Das Brahmachari, en hinduisk munk som greps i november 2024, är anklagad för mordet på en advokat i Chattogram, trots att han enligt sina anhängare, utifrån bevis som lagts fram i domstol, satt häktad vid tidpunkten. Det perfekta alibit: han satt redan i fängelse.

Aktivisterna vill att New Delhi kallar upp Bangladeshs sändebud och tar frågan till internationella organ, och varnar för att tystnad skulle förödmjuka Indien. Otrygga i hemlandet och, enligt aktivisten Mohit Ray, inte ens i stånd att ta sig in i Indien, tjänar Bangladeshs hinduer mest som argument i andras gräl.

Regeringar kommer och går i Dhaka, och templen är fortfarande måltavlor. I Faridpur var kamerorna avstängda. I Chattogram är den ende misstänkte med ett vattentätt alibi den som sitter bakom galler.

Källor: IANS via ap7am (21 september 2026); WION (31 augusti 2026). Ytterligare bakgrund: The Business Standard, PTI, Al Jazeera.